Då var det dags för rehab igen.

Kul, jätte kul verkligen. Min knäskada is back on track.
Som jag har skrivit i tidigare inlägg så älskar ju jag att sitta på knä, vad jag än gör. Vilket egentligen är det dummaste man kan göra, för knät är inte gjort för de. Plus att kylan utifrån och mina svaga muskler gör att det som har hänt, hände igen.

Hur började allt?
Första gången så skulle jag och Mattias tävla och klättra i en klätterställning som ledde till en rutshkana. Då hoppa min knäskål ur led. Upp till akuten, svullet knä. Inget allvarligare fel, rehab i 6 mån och sen va de typ bra, de kändes fortfarande att nått va fel. Som de har fortsatt fram tills igår kväll.

Vad hände denna gången?
Jag skulle tända ljus i en lykta på golvet, satt på knäna. När ja ska resa mig upp vilket jag gör pretty fast, stödjer mig på de onda knät och "knak" i knät. Får ont som fan, haltar direkt, ringer min bror (om snabba råd) som i sin tur skäller ut mig för att ja är klantig, vilket ja håller med om. Sov inget knappt, då jag vaknar varje gång jag ska vända mig om stup i kvarten. (vet hur ja sover iaf, INTE STILLA haha!)

Läget nu:
Jobbade mina två jobb idag och kommer hem, slappnar av och nu kan ja inte böja mitt knä knappt 90 grader. Missar Glendas 20 års fest (alla är där) och Mattias som också ska ut idag. Allt va planerat, men nu sitter jag här ensam och mår skit. Bankade schnitzel imorse och avreagerade mig lite på mitt knä, men hjälpte inte värst mycket.

Ja vad gör man? jo man käkar bakverk, dricker te och myser me lilla familjen Mor och Nisse.

Hoppas er fredag var som planerad!
Puss Mics




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0