Arg, ledsen, besviken eller bara lycklig?
Inlägget handlar om min uppsägning på Trottobar och Varför.
Jag hade jobbat 6 gånger, på de 6 gångerna blev ja hotad 4 gånger om att få sparken.
1 personalfest ingen förfrågan.
Jag är ingen idiot som inte fattar någonting, jag är inte heller den som kan allt. Tydligen var jag den idioten som skulle representera den som kan allt.
Jag blev anställd som runner, alltså diskplockare och den som ger mat och dryck till gästerna. Detta skulle ske i resturangen där nere - trodde jag.
Jag kom tillbaka efter en månad, taggad för att jobba. Det första som händer är att ja får skäll för att ja inte kan borden. Nej inte så lätt när ni flyttar omkring dom hela tiden och lägger till bord? Vad hände med "hej va kul att se dig, haft en bra resa?" and so on.. Omtänksamhet och Trevlighet existerar inte där.
Humöret gick ner, jag märkte av den tunga stämningen som var där. Ingen var glad.
Jag var känd som vesslan på mitt förra jobb, gjorde allt i den fart att ja knappt syntes. Vad förvandlades jag till? Hon som slöa på jobbet. Enligt dem, jag svettades mer än jag gjort på något jävla spinning pass. Ändå var jag en snigel...enligt dem.
Terassen. Jag blev en bartender? Skulle kunna kassan? Jag var väl en runner som inte skulle stå vid en kassa? Tydligen inte. Jag hör olika "regler" hela tiden, chefen säger: fråga den du jobbar med. Den jag jobbar med säger: ta egna intiativ. MEN HALLÅ? Fine, jag gjorde på mitt sätt, vad händer: så kan du inte göra. NEHE? Hur ska ja göra då? Svar: Försök själv. JO JAG GÖR DET!
Ingen respons alls. Jag slavade som fan. Jag är ingen bitch, kroghora and so what ever. Jag var bara ivägen, men ja det kanske jag är om arbetsytan i baren är 1,5 meter typ.
Krogyrket är inte min grej, det har jag förstått länge. Jag dricker inte 7 gånger i veckan, har ingen näsa som når skyn och inte heller den yrkesvana som behövs på de slags krogarna. Men man får väl testa? Och få lite cred för att man försöker?
Vad fick jag?
Dricks? Skulle inte tro det. Beröm? Inte det minsta. Vänner? Killarna var iaf shyssta, vet inte om det berodde på att ja va söt och blond. Tjejerna var bara allmänt otrevliga, de tvingade typ fram leendet och "Hej".
Vad tyckte gästerna om min Service? De Älskade mig. Jag var Givmild, Omtänksam, Trevlig och lyssnade på dom.
Hur skulle jag vara? Ha attitydproblem, springa över sackosäckar med fulla brickor i 120km/h, samtidigt, stå i baren och servera öl,vin m.m samtidigt som ja skulle plocka disk och diska.
Ja kan ju säga att gästerna tyckte synd om mig. Gjorde jag det? Nej, det var ju mitt jobb. Innerst inne hatade jag mitt jobb, men visade ja de...
Efter den 6 gången. På lördagen. Bröt jag ihop. Jag har aldrig blivit så illa behandlad i hela mitt liv. Ingen har någonsin varit så elak och otrevlig mot mig, öga mot öga. Jag skickade ett sms dan efter och sa att ja inte kommer tillbaka mer. Svaret: Ok
Vad vill jag säga? Alltså, stackars jävlar om älskar detta livet. De finns inga känslor någonstans, bara ytligt sexsnack. Jag hoppas för krogbranshens skull att de inte är såhär överallt. Lönen är skit och kontakten med chefen är på andra sidan jorden, han som ska stötta eller? Nej han som hotar.
Tycker ni jag är elak och överreagerar nu? Bli anställd där så tror ja ni förstår míg.
Jag vill bara säga att jag ska hålla mig till min stylistbranch där jag hör hemma. Tydligen var jag för fin i kanten för krogen. Ja kanske. Men fan vad jag älskar det, väluppfostrad med läppstiftrand på glasen!
That's just me!
Jag talar ut om sanningen bara
Micaela Hansen
Jag passar mer in på en lyxkryssare i medelhavet, auch då!
Jag hade jobbat 6 gånger, på de 6 gångerna blev ja hotad 4 gånger om att få sparken.
1 personalfest ingen förfrågan.
Jag är ingen idiot som inte fattar någonting, jag är inte heller den som kan allt. Tydligen var jag den idioten som skulle representera den som kan allt.
Jag blev anställd som runner, alltså diskplockare och den som ger mat och dryck till gästerna. Detta skulle ske i resturangen där nere - trodde jag.
Jag kom tillbaka efter en månad, taggad för att jobba. Det första som händer är att ja får skäll för att ja inte kan borden. Nej inte så lätt när ni flyttar omkring dom hela tiden och lägger till bord? Vad hände med "hej va kul att se dig, haft en bra resa?" and so on.. Omtänksamhet och Trevlighet existerar inte där.
Humöret gick ner, jag märkte av den tunga stämningen som var där. Ingen var glad.
Jag var känd som vesslan på mitt förra jobb, gjorde allt i den fart att ja knappt syntes. Vad förvandlades jag till? Hon som slöa på jobbet. Enligt dem, jag svettades mer än jag gjort på något jävla spinning pass. Ändå var jag en snigel...enligt dem.
Terassen. Jag blev en bartender? Skulle kunna kassan? Jag var väl en runner som inte skulle stå vid en kassa? Tydligen inte. Jag hör olika "regler" hela tiden, chefen säger: fråga den du jobbar med. Den jag jobbar med säger: ta egna intiativ. MEN HALLÅ? Fine, jag gjorde på mitt sätt, vad händer: så kan du inte göra. NEHE? Hur ska ja göra då? Svar: Försök själv. JO JAG GÖR DET!
Ingen respons alls. Jag slavade som fan. Jag är ingen bitch, kroghora and so what ever. Jag var bara ivägen, men ja det kanske jag är om arbetsytan i baren är 1,5 meter typ.
Krogyrket är inte min grej, det har jag förstått länge. Jag dricker inte 7 gånger i veckan, har ingen näsa som når skyn och inte heller den yrkesvana som behövs på de slags krogarna. Men man får väl testa? Och få lite cred för att man försöker?
Vad fick jag?
Dricks? Skulle inte tro det. Beröm? Inte det minsta. Vänner? Killarna var iaf shyssta, vet inte om det berodde på att ja va söt och blond. Tjejerna var bara allmänt otrevliga, de tvingade typ fram leendet och "Hej".
Vad tyckte gästerna om min Service? De Älskade mig. Jag var Givmild, Omtänksam, Trevlig och lyssnade på dom.
Hur skulle jag vara? Ha attitydproblem, springa över sackosäckar med fulla brickor i 120km/h, samtidigt, stå i baren och servera öl,vin m.m samtidigt som ja skulle plocka disk och diska.
Ja kan ju säga att gästerna tyckte synd om mig. Gjorde jag det? Nej, det var ju mitt jobb. Innerst inne hatade jag mitt jobb, men visade ja de...
Efter den 6 gången. På lördagen. Bröt jag ihop. Jag har aldrig blivit så illa behandlad i hela mitt liv. Ingen har någonsin varit så elak och otrevlig mot mig, öga mot öga. Jag skickade ett sms dan efter och sa att ja inte kommer tillbaka mer. Svaret: Ok
Vad vill jag säga? Alltså, stackars jävlar om älskar detta livet. De finns inga känslor någonstans, bara ytligt sexsnack. Jag hoppas för krogbranshens skull att de inte är såhär överallt. Lönen är skit och kontakten med chefen är på andra sidan jorden, han som ska stötta eller? Nej han som hotar.
Tycker ni jag är elak och överreagerar nu? Bli anställd där så tror ja ni förstår míg.
Jag vill bara säga att jag ska hålla mig till min stylistbranch där jag hör hemma. Tydligen var jag för fin i kanten för krogen. Ja kanske. Men fan vad jag älskar det, väluppfostrad med läppstiftrand på glasen!
That's just me!
Jag talar ut om sanningen bara
Micaela Hansen
Jag passar mer in på en lyxkryssare i medelhavet, auch då!
Kommentarer
Postat av: Anna
Starkt gjort, miccs! ingen förtjänar att bara ta en massa skit sådär. Och ja, gästerna tyckte du gjorde ett bra jobb. Jag och snubben jag käkade med tyckte det, och alla andra tyckte det! det är väl ändå för deras skull man jobbar? nåväl, du förtjänar bättre bemötande, helt klart!!!
Trackback
