Vila i frid Farfar
Detta inlägg är tillägnat min kära farfar
Det var någonting som sa mig att jag skulle kolla min mejl så fort jag kom hem. I inkorgen hittar jag
mejlet från pappa. I brevet står det som en gång var väntat men ändå kom som en chock.
En del av mejlet; 16 februari 2010
"DET ÄR MED TUNGT HJÄRTA SOM JAG NU MÅSTE SKRIVA OCH MEDDELA DEJ ATT MIN FAR OCH DIN FARFAR
SOMNADE IN I DAG PÅ LASARETTET I VÄRNAMO. HAN BLEV 94 ÅR OCH NATUREN HAR JU SIN GÅNG."
Många tankar som flög igenom mitt huvud. Men den första tanken var att jag var så lycklig att jag träffat honom för inte så längesedan, då jag och Mattias var och hälsade på i Hestra och att han varit så pigg och glad då. Gammal, men ändå glad. Det var då 4 år sedan vi sågs sist, då han fyllde 90.
Det är svårt att förstå att han faktiskt har somnat in då jag inte träffar honom så ofta, då han bodde i Hestra eller hade så nära relation. Men, det är klart att jag älskar honom ändå. Det är min fars far. Min farmors man.
Mattias kom hit direkt då jag skickade ett sms till honom. Jag var ensam hemma då jag fick reda på det, det blev genast extremt ensamt då.
Efter att ha gråtit ut lite i min pojkväns armar kändes det lite bättre. Jag hade ändå väntat mig att det skulle ske inom en snar framtid.
Bjarne Hansen levde ett mycket intressant liv berikat med många resor utomlands. Han var en riktig norsk kämpe och överlevde många hårda sjukdomar, som cancer och hjärtattacker. Det är nog där jag har fått min kämpeglöd, att aldrig ge upp om någonting. Att se allt på ett så bra sett.
Bara det att han hade en önskan om att vi skulle ha en stor fest då han skulle lämna oss. Vem tänker så? Om inte en lycklig gut i sina bästa år! En riktig förebild!
Jag förstår att hans sista tid måste varit jobbig och att han dog på ett säkert sätt, var skönt. Nu är jag bara orolig för farmor, hur ska hon klara sig? Hon har tur som har sin son Björn som bor i Hestra. Det blir nog en tuff tid framöver och jag hoppas hon klarar det! Även om hon inte är en norsk piga! Men en härlig farmor är hon och kommer alltid att vara.
Usch, detta inlägget var jobbigt, ser knappt det jag skriver. Men, det är katharsis! Det är av sorg och lycka jag skriver.
Låten som kommer att påminna om farfar är;
"Himmlen är oskyldigt blå" - Ted Gärdestad
Det är den som spelas nu, och texten är så fin.
Med detta vill jag säga att jag Älskade tiden med dig Farfar och jag hoppas du har ett bra liv där du är nu!
Vila i Frid
Bjarne Hansen
Farmor Anna-Lisa Hansen och Farfar Bjarne Hansen på hans 90 års kalas.
Stolt 90 årig norsk!
Det var någonting som sa mig att jag skulle kolla min mejl så fort jag kom hem. I inkorgen hittar jag
mejlet från pappa. I brevet står det som en gång var väntat men ändå kom som en chock.
En del av mejlet; 16 februari 2010
"DET ÄR MED TUNGT HJÄRTA SOM JAG NU MÅSTE SKRIVA OCH MEDDELA DEJ ATT MIN FAR OCH DIN FARFAR
SOMNADE IN I DAG PÅ LASARETTET I VÄRNAMO. HAN BLEV 94 ÅR OCH NATUREN HAR JU SIN GÅNG."
Många tankar som flög igenom mitt huvud. Men den första tanken var att jag var så lycklig att jag träffat honom för inte så längesedan, då jag och Mattias var och hälsade på i Hestra och att han varit så pigg och glad då. Gammal, men ändå glad. Det var då 4 år sedan vi sågs sist, då han fyllde 90.
Det är svårt att förstå att han faktiskt har somnat in då jag inte träffar honom så ofta, då han bodde i Hestra eller hade så nära relation. Men, det är klart att jag älskar honom ändå. Det är min fars far. Min farmors man.
Mattias kom hit direkt då jag skickade ett sms till honom. Jag var ensam hemma då jag fick reda på det, det blev genast extremt ensamt då.
Efter att ha gråtit ut lite i min pojkväns armar kändes det lite bättre. Jag hade ändå väntat mig att det skulle ske inom en snar framtid.
Bjarne Hansen levde ett mycket intressant liv berikat med många resor utomlands. Han var en riktig norsk kämpe och överlevde många hårda sjukdomar, som cancer och hjärtattacker. Det är nog där jag har fått min kämpeglöd, att aldrig ge upp om någonting. Att se allt på ett så bra sett.
Bara det att han hade en önskan om att vi skulle ha en stor fest då han skulle lämna oss. Vem tänker så? Om inte en lycklig gut i sina bästa år! En riktig förebild!
Jag förstår att hans sista tid måste varit jobbig och att han dog på ett säkert sätt, var skönt. Nu är jag bara orolig för farmor, hur ska hon klara sig? Hon har tur som har sin son Björn som bor i Hestra. Det blir nog en tuff tid framöver och jag hoppas hon klarar det! Även om hon inte är en norsk piga! Men en härlig farmor är hon och kommer alltid att vara.
Usch, detta inlägget var jobbigt, ser knappt det jag skriver. Men, det är katharsis! Det är av sorg och lycka jag skriver.
Låten som kommer att påminna om farfar är;
"Himmlen är oskyldigt blå" - Ted Gärdestad
Det är den som spelas nu, och texten är så fin.
Med detta vill jag säga att jag Älskade tiden med dig Farfar och jag hoppas du har ett bra liv där du är nu!
Vila i Frid
Bjarne Hansen
Farmor Anna-Lisa Hansen och Farfar Bjarne Hansen på hans 90 års kalas.
Stolt 90 årig norsk!
Kommentarer
Postat av: pappan
TACK.DET VAR FINT. KRAM.
Trackback
