Vad händer med alla?
Just nu är läget rätt ostabilt. Kan bero på dagens alla nya händelser. Ser väl inte så ljust ut.
Dagen börjar ju ganska bra, eller ganska stressad. Jag planerar ju alltid att stiga upp i tid så jag hinner fixa håret och välja kläder osv. Men varje måndag lyckas jag alltid vakna klockan nio när jag ska vara på La Couronne klockan tio. Men, jag hann käka frukost kolla nyheterna, sminka mig, sätta upp håret^^ välja någorlunda fin outfit och vara på La Couronne klockan tio. Inte illa av mig va? :) Men sen så går ju inte detta i en sån lugn fart som det lät, men whatevah :D
Sen kommer man till La Couronne och känner av att jävlar vilken träningsverk jag har :O Kunde fan knappt böja mig fram eller bak, pia sa att jag hade väl upptäckt de musklerna jag inte trodde jag hade :D haha det är nog sant. En mycket rolig dag på La Couronne. På onsdag kommer ju mamma och gänget dit på mingelkväll så jag fixa ihop 11 st present påsar me lite smått och gott i :D.
Sen till det hemska. Innan jul så brann det 3 våningar ovanför där ja praktiserar. Ingen person dog. Sedan fick jag reda på att i förra veckan tog en ung kille livet av sig, han bodde i huset ovanför. Och i lördags hoppa en man rakt ner framför La Couronne. Det var då jag såg blommorna och ljusen utanför. Som jag bara sprang förbi i morse. Fyfan va hemskt, jag minns att jag la märke till att det såg rörigt ut i rabatten att det va "utsmetat" på nått sätt. Nu vet jag varför. Och det värsta är att jag träffade honom. Han var ofta hos oss och hjälpte oss. Det kom som en chock och man kunde aldrig ana att en person som honom skulle göra detta.
Nu vill jag komma till "att vara tillgänglig för alla" "att vara snäll". Det är ett problem jag har, och tyvärr kan det varit hans också. Massa kom in i butiken odag och va helt galna. De kunde inte första - han som va så snäll och hjälpsam.
Juste. tydligen är det vi som åker först, vi som gör så mycket. Vi som alltid finns där. Vi som är tillgängliga för alla. Men det ni inte vet är att när vi är ensamma, då är vi jävligt ensamma. För vi låter alla trampa på oss, göra vafan det vill med oss. För vi är ju så snälla.
Det är inte jag längre. Jag står på egna ben nu, jag gör inte allt det ni säger, jag låter er inte göra så mer. Ni som vet att ni gör det, sluta. Tänk ett steg längre och utnyttja inte situationen om ni inte vet hur det känns.
Fan va deprimerande det blev. Jag överreagerar som alltid men det gör så att ni reagerar med och tycker till. Iaf nu är jag en glad och sprallig Micaela. Forfarande liten men hey, ser ni inte hur ja växer? :O Snart är det ni som ser upp till mig haha nej så kul ska vi inte ha, vi ska se på varandra helt enkelt :)
Sen för att säga en sista depp grej, så vet jag ungefär hur det är att få en smäll på ögat/tinningen. Jag skulle rengöra en grej i fönstret på La C. Så vänder jag mig om och PANG oj ett smink ställ, och AJ va ont det gjorde :O Fyfan har ju värsta riv märket/blåmärket yeye, det fick mig att tänka klart dagen igenom iaf!
Jiises va mkt jag har skrivit och vad ni har pallat läsa :D Tack för att ni är så underbara <3
Puss och Kram eran // La chica bonita Micaela :*
Dagen börjar ju ganska bra, eller ganska stressad. Jag planerar ju alltid att stiga upp i tid så jag hinner fixa håret och välja kläder osv. Men varje måndag lyckas jag alltid vakna klockan nio när jag ska vara på La Couronne klockan tio. Men, jag hann käka frukost kolla nyheterna, sminka mig, sätta upp håret^^ välja någorlunda fin outfit och vara på La Couronne klockan tio. Inte illa av mig va? :) Men sen så går ju inte detta i en sån lugn fart som det lät, men whatevah :D
Sen kommer man till La Couronne och känner av att jävlar vilken träningsverk jag har :O Kunde fan knappt böja mig fram eller bak, pia sa att jag hade väl upptäckt de musklerna jag inte trodde jag hade :D haha det är nog sant. En mycket rolig dag på La Couronne. På onsdag kommer ju mamma och gänget dit på mingelkväll så jag fixa ihop 11 st present påsar me lite smått och gott i :D.
Sen till det hemska. Innan jul så brann det 3 våningar ovanför där ja praktiserar. Ingen person dog. Sedan fick jag reda på att i förra veckan tog en ung kille livet av sig, han bodde i huset ovanför. Och i lördags hoppa en man rakt ner framför La Couronne. Det var då jag såg blommorna och ljusen utanför. Som jag bara sprang förbi i morse. Fyfan va hemskt, jag minns att jag la märke till att det såg rörigt ut i rabatten att det va "utsmetat" på nått sätt. Nu vet jag varför. Och det värsta är att jag träffade honom. Han var ofta hos oss och hjälpte oss. Det kom som en chock och man kunde aldrig ana att en person som honom skulle göra detta.
Nu vill jag komma till "att vara tillgänglig för alla" "att vara snäll". Det är ett problem jag har, och tyvärr kan det varit hans också. Massa kom in i butiken odag och va helt galna. De kunde inte första - han som va så snäll och hjälpsam.
Juste. tydligen är det vi som åker först, vi som gör så mycket. Vi som alltid finns där. Vi som är tillgängliga för alla. Men det ni inte vet är att när vi är ensamma, då är vi jävligt ensamma. För vi låter alla trampa på oss, göra vafan det vill med oss. För vi är ju så snälla.
Det är inte jag längre. Jag står på egna ben nu, jag gör inte allt det ni säger, jag låter er inte göra så mer. Ni som vet att ni gör det, sluta. Tänk ett steg längre och utnyttja inte situationen om ni inte vet hur det känns.
Fan va deprimerande det blev. Jag överreagerar som alltid men det gör så att ni reagerar med och tycker till. Iaf nu är jag en glad och sprallig Micaela. Forfarande liten men hey, ser ni inte hur ja växer? :O Snart är det ni som ser upp till mig haha nej så kul ska vi inte ha, vi ska se på varandra helt enkelt :)
Sen för att säga en sista depp grej, så vet jag ungefär hur det är att få en smäll på ögat/tinningen. Jag skulle rengöra en grej i fönstret på La C. Så vänder jag mig om och PANG oj ett smink ställ, och AJ va ont det gjorde :O Fyfan har ju värsta riv märket/blåmärket yeye, det fick mig att tänka klart dagen igenom iaf!
Jiises va mkt jag har skrivit och vad ni har pallat läsa :D Tack för att ni är så underbara <3
Puss och Kram eran // La chica bonita Micaela :*
Kommentarer
Postat av: Anna
GAAD, du skriver ju riktigt bra! Och jag är glad för att du är stark och du kommer klara livet galant och inte stupa tidigt. De som stupar tidigast är nog rökarna säger vi.
P.s: fin bild. fotografen måste vara cool;)
Postat av: Miccs
O ja, det kommer dom! Vi är starkast:D Jaa fotografen är grym ;) Du borde träffa henne :D <3
Trackback
