Jag överlevde iaf!

Pain in the ass!

   För att förvarna er, ni har själva valt att läsa denna blogg, då får ni vara beredda på att denna blogg kommer innehålla många klagomål på allt och inget, kan även kännas som att jag känner mig ensam, vilket jag gör. Men keep reading :)

22.10 Torsdags, cyklar jag hem från anna. Jag ser långt borta att det blixtrar till på himlen. Jag tänker OH NO! cyklar så fort jag kan. (för er som inte vet, jag är extremt rädd för åska och blixtar). Jag kommer hem, jag hör muller, jag möts av en mörk lägenhet. Kul ingen hemma... jag går runt och tänder överallt. Mörkrädd som jag är, sedan sätter jag på Oc. Min älskade serie. Sedan slår jag även min älskling en pling när det väl börjar slå till ordentligt där ute. sedan efterdet höjer jag som fan på tvn. Jag har en jävla massa paparazziz utanför tänker jag ( för att inte skrämma livet ur mig lixoom) Jag ringer min bror, där fick man inget vidare stöd. Han sa bara att jag var töntig och sa vad kan hända? du är ju säker i din säng. Det är ju bara mysigt.. jo JÄTTE mysigt när man är i en lägenhet på 225kvadrat och är ensam hemma. Och tror även på spöken. ( men han va snäll sen och sa lite andra saker men iaf )

   Efter mkt om och men så kommer mamma å nisse hem, jag möts av repliken: varför är du hemma? Ja  men HEJ JAG HAR SAKNAT ER MED! jag va sur och sa inte ett ljud till dem. De hade varit på bio och kunde absolut inte säga det genom sms...
   Jag sommar 01. någonting...
 
Vaknar, hopp dags att jobba igen. KUL! min rygg värker jag känner mig som 70 år. Jag kan säga att så ont jag hade idag, går inte att beskriva! Det hjälper ju inte heller när jag sover 2 dagar hos min älskling i hans 90 säng. Och han vägrar köpa större. Vad kan jag säga.. inte många nätter till kommer jag tillbringa där, isåfall på soffan om det skulle va så.
   Jag ska sluta klaga nu. Men ibland behöver man skriva av sig sånt här. När man är lite sur och sånt.
   Sedan behöver folk givetvis inte palla läsa det, men hellre att de kan välja att läsa om det, än att vara tvingad till att lyssna på det.

Men iaf, det kommer bli en lång dag imon, ska kila och kolla på ett avsnitt på Oc nu :) Med mig själv...
Take care, Micaela <33

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0